Champagneproduktion

Champagne är ett alkoholhaltigt mousserande vin som erhålls genom att tillsätta lite jäst och socker till ett ungt – typiskt vitt – basvin. I och med detta sker en andra jäsning (går på flaska) som ger kolsyra. När flaskan senare öppnas stiger kolsyran i form av små pärlor genom vinet och bildar det berömda bruset och skummet.

Den mousserande drycken är uppkallad efter den franska provinsen Champagne.

Champagne var känd redan i slutet av 1400-talet, då vinet dracks till de franska kungarnas kröning i staden Reims, som ligger i regionen Champagne. Kungarna spred vinet genom att ge det som gåvor till andra monarker i Europa.

Idag är namnet "Champagne" varumärkesskyddat i såväl EU som en rad andra länder, vilket innebär att endast mousserande vin producerat i Champagneregionen får marknadsföras under beteckningen Champagne .

Många champagneliknande produkter tillverkas idag, både i Frankrike och i andra länder. Här marknadsförs det mousserande vinet under varsitt namn, t.ex. Crémant i Alsace och Bourgogne; Cava i Spanien; Spumante och Asti i Italien och Sekt i Tyskland.

Själva tillverkningen av det mousserande vinet sker enligt Methode Traditionelle. Denna metod var tidigare känd som Methôde Champenoise (Champagnemetoden), men denna term används inte längre, av rädsla för förväxling mellan Champagne och andra mousserande viner.

Därför finns uttrycket "Methode Traditionelle" idag på alla champagner och ovan nämnda mousserande viner.

Comité Interprofessionel du Vin de Champagne ( CIVC), som är sammanslutningen av champagneproducenter, har tagit fram en uppsättning regler för alla champagner som kommer från regionen för att skydda deras ekonomiska intressen. Den innehåller bl.a. en föreskrift om vilka druvsorter som får användas (nästan all champagne framställs av en enda druvsort eller en blandning av upp till tre sorter; chardonnay, pinot noir och pinot meunier). Dessutom gäller ett stort antal andra bestämmelser, såsom mognad av druvorna; den producerade kvantiteten; förbehandlingen av druvorna och den tid vinet måste ligga kvar på fat innan det hälls upp på flaskor. CIVC kan också begränsa mängden champagne som släpps ut på marknaden för att hålla priserna. Endast producenter som följer alla dessa specifikationer och föreskrifter får producera "Champagne".

Så huvudregeln är att alla champagne är mousserande viner, men inte alla mousserande viner är champagne !!

Tillverkningen av champagne börjar som produktion av vanligt vin. När druvorna är plockade och pressade är vinet färdigjäst, varje druva, kommun och även åker för sig. Jäsningen sker främst i ståltankar vid temperaturer mellan 18-22 grader, i första hand för att säkerställa ett icke-aromatiskt basvin. Svalare temperaturer ger ett fruktigare vin, vilket inte är önskvärt i det här fallet. Denna jäsningsprocess tar vanligtvis 2-3 veckor.

Efter detta väljer man ofta att genomföra en så kallad malolaktisk jäsning, vilket är en process där bakterier omvandlar äppelsyran i vinet till mjölksyra. Återigen för att säkerställa ett behagligare och mjukare vin, som också tappar en del av sin ursprungliga fruktiga karaktär.

När jäsningen är över kliver vinmakaren in för att blanda vinet. Ofta väljer de stora champagnehusen att göra en champagne med enhetlig husstil och det är därför vinmakarens uppgift att blanda vinet från de olika druvsorterna, fälten och – ofta – årgångarna så att det matchar husets stil. Den färdiga blandningen kallas för huscuvéen.

När cuvéen blandas startas den 2:a jäsningen. Det speciella med denna jäsning och det som gör att processen kallas Methode Traditionelle är att jäsningen sker på flaska som senare går ut till konsumenten.

2. jäsningen sker genom att tillsätta socker och jäst i blandningen. Det behövs 4 gram socker för varje liter cuvée för att producera 1 bar koldioxidtryck och eftersom champagne har ett tryck på 6 bar (3 gånger så mycket som i ett bildäck) måste exakt 24 gram socker tillsättas i en liter cuvée.

Det är på grund av trycket på 6 bar som champagneflaskorna är extra starka och designade för att stå emot trycket. Det är inte heller lätt att hitta en stängningsmekanism som hindrar champagnen från att lämna flaskan i förtid :-)

Flaskan stängs med en kapsel och placeras nu i källaren, där sockret långsamt omvandlas till alkohol och därigenom bildas koldioxid. Processen här tar cirka 6-8 veckor.

Flaskorna placeras nu i så kallade skrivbord, som är ställ där flaskorna ställs i vinkel med botten i luften, för att få sedimentet (jästfällningen) att samlas i flaskhalsen.

Varje dag går Homme de la Remuage runt i källarna och roterar varje enskild flaska ca. 1/8 varv för att tvinga ner de döda jästcellerna i flaskans hals, där de sedan måste tas bort. Denna process kallas Remuage - därav namnet på remuagemannen.

Vinet ska nu lagras i minst 15 månader, varav 12 månader innan sedimentet/jästfällningen tas bort. För årgångsviner måste de lagras i minst 36 månader innan jästfällningen tas bort. Generellt sett åldras vinerna ganska mycket längre än så här.

Fällningen samlas nu i flaskhalsen och måste avlägsnas härifrån, vilket inte är en lätt uppgift. Detta görs genom att flaskhalsen fryses till -27 grader, varvid fällningen fryser till en klump som sedan skjuts ut som en projektil när man kort tar ut kapseln ur flaskan. Den finaste och renaste Champagnen finns nu kvar i flaskan. Metoden kallas Dégorgement.

Till en början låg alla jästrester kvar i champagnen när den serverades och knastrade mellan tänderna när den drack. Anekdoten säger att Madam Clicquot (Den gula änkan) borrade ett hål i sitt köksbord och vände upp och ner på flaskan för att samla jästen där, och öppnade flaskan med botten i luften så att all jäst försvann med första klunken.

Öppnandet av flaskan har gjort att det nu saknas en del Champagne i flaskan och det klaras med den så kallade "doseringen", som är en blandning av vitt vin, alkohol och socker, som fyller på och samtidigt anpassar söthetsgraden. Korken sätts sedan in, och korken får ett skikt av stålnät runt sig, så att champagnekorken hålls på plats.

Så tänk på – nästa gång du köper en flaska champagne och tycker att det bara är för mycket pengar – att tillverkningen av den läckra drycken är oerhört komplicerad, men att resultatet är värt all möda – och alla pengar.

SKÅL !!!!!!